Susanne Rydén, Recensioner/Reviews

Uppdaterad/Updated 2008-07-30

Foto kommer

Drottningholmsteaterns uppsättning av Monteverdis ”Odysseus återkomst”

(Il ritorno d'Ulisse in patria), säsongen 2008:

 

”...men det är gudarna som styr. Minerva finns med i alla viktiga skeenden. Susanne Rydéns skira sopran har koll på koloraturerna och utsmyckningarna.”

Norrköpings Tidning

 

"Det är en mirakulös konst i sig att så sömlöst trolla ihop ensemblens i grunden rätt olika sångare till en enhet - oavsett om det gäller fjäderlätta, viga barockröster som Susanne Rydéns..."

Dagens Nyheter)

 

 

 

G F Händel Orlando - Händelfestspiele in Göttingen, maj 2008:

Der Witz ergibt sich so ganz zwanglos ohne implantierte Gags: Susanne Rydén ist eine schrullige Schäferin, die aus ihren Arien (perfekt gesungene) kleine Comedy-Nummern macht.
Opernwelt

Die unglücklich in Medoro verliebte Schäferin Dorinda hat Händel mit einer besonders publikumswirksamen Arie bedacht: In "Amor è qual vento" konnte Susanne Rydén alle Register ihres Könnens ziehen. Mit blitzsauberem, silbrig klingendem Sopran beklagte si auf schelmische Weise die Unbeständigkeit der Liebe.
Opernglas

Ungewöhnlich ist die Oper deshalb, weil sie mit der Figur der Schäferin Dorinda eine komödiantische Figur einbringt, die in der Opera seria sonst nicht zu Hause ist. Für dieses belebende Element sorgt Susanne Rydén mit ihrem federleichten, hellen Sopran und zündendem Spielwitz. Ihr Nachtigallen-Arioso zu Beginn des zweiten Aktes ist ein leuchtender Edelstein im Arienschmuck dieser Oper.

Foto: Bo Ljungblom/Drottningholms Slottsteater; ur ”l-Orfeo” 2007

 

Drottningholmsteaterns uppsättning av L’Orfeo, säsongen 2007.

 

"Susanne Rydén - musiken själv!" (DN)


"Susanne Rydén som La Musica sjunger lockande och kristallklart om den hänförande musiken" (SvD)


"Susanne Rydén som La Musica briljerar med lätthet och briljans" (Norrköpings Tidningar)

"Die schwedische Sopranistin Susanne Rydén bestach mit glockenheller und einer in perfekter Sicherheit geführten Stimme, immer ganz natürlich und gefühlvoll klingend, mit grosser Schönheit . Sie gestaltete ihre Rolle der Muse charismatisch und zeigte ihr ganzes können als begnadete Koloratursopranistin, die international bekannte Spezialistin für frühe und klassische Musik" (G.Helbig Opernglas, oktober 2007)


"Susanne Rydén, perhaps the best-known singer on stage, proved luxury casting as a bright an utterly musical Musica" (Opera, Nov 2007)

 

 

CD: In Nativitate Domine; Werke von Schütz, Hammerschmidt, Lübeck u. a.; Emma Kirkby, Susanne Rydén (Sopran), Bell’Arte Salzburg, Anngret Siedel (2007) BC/Edel CD 0782124162429 (63’)

 

This is a feast of Baroque Christmas music for soprano and chamber ensemble. Emma Kirkby and Susanne Rydén are vocally well matched; they share the solos and duets by Lübeck, Schmelzer et al, accompanied by baroque violins and continuo.

Mc Alister, Matheson Music

 

Und Emma Kirkby und Susanne Rydén singen. Dieser Satz allein würde an sich ausreichen, impliziert er bereits das sängerische Niveau der beiden Alte Musik-Expertinnen. Wenn die Jahre auch an Emma Kirkby nicht spurlos vorbeigehen und das Timbre inzwischen etwas herb kräftigen, so ist ihre Fähigkeit, die Töne innerhalb der Phrase nuanciert zu entwickeln, sie geschmeidig und biegsam zu machen, nach wie vor eines der bewundernswertesten Phänomene im Bereich der vokalen Interpretation Alter Musik. Atemberaubend auch ihr Dialog mit Susanne Rydén, deren warm schattiertes Timbre die ideale Balance zu Kirkbys intensiver Stimmtransparenz schafft.

www.classic.som

 

Von Göteborg bis Salzburg und von Böhmen bis Württemberg erstreckt sich der Raum, in dem die vorliegende Weihnachtsmusik des 17. Jahrhunderts entstanden ist. Die Klammer bildet dabei nicht nur die intime Besetzung von ein oder zwei Sopranen, zwei Geigen, zwei Gamben und Basso continuo, sondern auch der Ansatz der Musik, das Weihnachtsmysterium eher behutsam und introvertiert zu reflektieren. Hierfür sind Emma Kirkby und Susanne Rydén mit ihrer gestalterischen Subtilität optimale Interpretinnen; Bell’Arte Salzburg liefert dazu einen sehr geschmeidigen und zugleich hervorragend strukturierten Ensembleklang.

Musik SterneKlang Sterne
 

 

Joseph Haydn: Songs and Cantatas
Susanne Rydén, sopran, Mark Tatlow, hammarflygel
(Berlin Classics)
Hur lät det på Haydns tid i slott och koja? Ja i slotten fanns orkestrarna, men ett fortepiano och en sångbegåvad person var nog vanligare i ”kojan”. Sångbegåvad i rikliga mått är Susanne Rydén, som på denna skiva tillsammans med Mark Tatlow på hammarklaver ger en fascinerande bild av Haydns storhet även i det lilla formatet.

 

Helsingborgs Dagblad

 

„Der Esel im Bett“

Wieder da: ,”Purcell in Love” in der Galerie Herrenhausen

VON ANDRÉ MUMOT

 

Eben noch knallt sie, verhärmt und grau, ihrem Mann die Tür vor der Nase zu, und im nächsten Moment stösst sie sie mit pompöser Grandezza schon wieder auf. Jetzt ist Susanne Rydén ein funkelnder, hinreissender Mittelpunkt: Die Feenköni­gin als anbetungswürdige Diva, der ihre Diener, drei härtige Herren mit Sonnen­brille und rosa Tutu, zu Recht zu Füssen liegen. Denn sie beherrscht die Szene schauspielerisch und stimmlich in jedem Moment, sprüht Funken koketter Arro­ganz und ihr unangestrengter Sopran liegt selbstsicher und strahlend über dem frivolen Spektakel um sie herum. Susanne Rydén ist der beste Grund für die Wiederaufnahine von ,,Purcell in Love”………..

 

……Das ,.Musica Alta Ripa”-Ensemble schafft unter Bernward Lohrs umsichtiger Leitung mit silbriger Schärfe eine tempe­ramentvolle, nuanciert musizierte Grund-lage fur den folgenden Reigen, den Autor Volker Hagedorn fiir Purcells BruchstU­cke-Oper ,,The Fairy Queen” zu einem fri­schen Libretto zusammengezogen hat. Ej­mge krachiederne Geschmacksausrut­scher in den Spielszenen der Handwerker, täuschen dabei nicht uber den tragischen Reiz der Charade hinweg.

Schliesslich erfriert Purcell am Ende dieses von Aurelia Eggers mit ausgelasse­ner Freude inszenierten Sommernachts­traums, und die Rydén hängt gramge­beugt und wieder grau in der Tür, singt:

,,O let me weep”. Und es ist bemerkens­wert, dass der wohl nachhaltigste Moment die Bettszene zwischen Elfenkönigin und dem verzauberten Zettel ist: Still und weich, und doch nur eine traurige Täuschung, ein gemeiner Trug - die ganze Liebe eine Eselei.

 

Hannoversche Allgemeine Zeitung

25.06.2007

 

Recension DN 2007-07-04 av CD:n ”Pergolesi – Scarlatti, Stabat Mater”; PRSACD 2040

 

Sopranen Susanne Rydén och countertenoren Mikael Bellini är två sångare som efter många års samarbete känner varandra utan och innan. Nyss stod de tillsammans på Moderna Dansteaterns scen och lät den sammanlagda summan av sina röster suggerera fram hur den mytomspunne kastraten Farinelli kan ha låtit.

Nu har de spelat in Pergolesis välkända "Stabat Mater" sida vid sida med Alessandro Scarlattis tonsättning av samma text. Pergolesis verk är det lättillgängligare av de två, rakare, enklare och med mer sötma i dramatiken, medan Scarlatti lägger mer tyngd bakom skildringen av Marias sorg vid korset.
Inspelningen är gjord på relativt kort tid vilket gör att resultatet närmast får livekaraktär.

Det innebär också en del skönhetsfel, men också en mörkt nervig ton i ensemblespelet som trots allt gör den lite ojämna helheten levande. Men det är duetterna mellan Rydén och Bellini som på allvar sticker ut. Tillsammans hittar de en så tät klang att det tidvis låter som en röst, bara med oändligt fler nyanser.

 

SARA NORLING

 

Fruktbart möte. Kastratdansen reser sig mot det överjordiskt vackra.

MUSIK/DANS 2007-06-10


”EN GUD – EN FARINELLI”

AV SUSANNE JARESAND

OCH SUSANNE RYDÉN

SCEN: MODERNA DANSTEATERN,

STOCKHOLM

 

 

En Gud — En Farinelli är det slags föreställning som gör mig kluven:

vart ska jag rikta ögonen och eller öronen? Mot Hans Nilssons och de tre kvinnornas dansande —unisex­klänningsbeklädda — kastratkrop­par? Mot Susanne Rydéns ljuvliga barocksopran? Mot Mikael Belli­nis smäckra, läckra countertenor? Rent av mot den fint lågmälda ba­rockkvartetten i bakgrunden?

 Svåra val, trevliga kval, när 1700-talets mest berömde kastrat­sångare, Farinelli, begåvas med yt­terligare en eftertolkning.

Till Sven Delblancs suveräna roman ”Kastrater” (1975) och Gé­rard Corbiaus melodramatiska film ”Farinelli” (1994) sällar sig nu koreografen Susanne Jaresand och barocksångerskan Susanne Rydén med dansmusikdramat ”En Gud- En Farinelli.”

DET BLIR ETT FRUKTBART MÖTE mellan konstarter i en föreställning som, en smula förutsägbart, tar fasta på den tragiska dimensionen hos det kastrerade divageniet.

Inledande Händels ”Låt mig begråta mitt grymma öde” lägger ribban mellan benen på stackars Farinelli (musiken är hämtad ur Farinellis dåtida repertoar). Men, lyckligtvis, drillar sig Bellini och Rydén gradvis mot den överjor­diska skönheten. Lika strålande, och än mer gri­pande är Hans Nilsson, liksom den hypervassa dansaren Cilla Olsen. Enda som skämmer är ljussätt­ningen, ofta bländande direkt mot publiken — jo, jag fattar poängen men störs ändå—och ynka tre, alla utsålda föreställningar. Synd på så rara ärtor.

 

ÖRJAN ABRAHAMSSON

dans@dn.se

 

 

Vokales Edelgestein

von Michael Schäfer (Göttinger Zeitung)

Unter Kennern hat sich längst herumgesprochen, dass sich in den Nachtkonzerten der Festspiele wahre Kleinodien verbergen. Vokales Edelgestein war am Sonntag in der voll besetzten Albanikirche zu bewundern: Die schwedische Sopranistin Susanne Rydén, im vergangenen Jahr in Göttingen mit der Partie des Meleagro in Händels „Atalanta" erfolgreich, verzauberte mit ihrem ungemein abwechslungsreichen Programm ihr Publikum nachhaltig.

Zwei ausgedehnte, virtuose Solokantaten umrahmten den Abend. Haydns „Arianna a Naxos" und Händels „Lucrezia". In ihnen konnte die Sängerin die unangestrengte Lockerheit ihrer hellen, mit perfekter Sicherheit geführten, dabei immer ganz natürlich klingenden Stimme vorführen – an einem ganzen Katalog von Affekten, der von anrührender Klage über Liebe bis zu Stolz, Zorn und Verzweiflung reicht.

Dazwischen klang es heiterer: in den beiden Liedern des Mozart-Genossen Joseph Martin Kraus, dessen „Henne von Claudius" ein Kabinettstück augenzwinkernden Humor ist, nicht minder in Mozarts galanter Ariette „Dans un bois solitaire" und dem rokoko-rosigen Lied „An Chloe".

Tastenpartner von Susanne Rydén war der dänische Cembalist Lars Ulrik Mortensen. Er ist ein sehr ausdrucksstarker Musiker, wie er in einer Sonate von Johann Wilhelm Hässler, der d-moll Fantasie von Mozart und zwei Cembalofugen von Händel unter Beweis stellt. …Zauberhaft, dieser Abend.

Svensk barockfantasi

Christinas resa är poetisk stilteater

"Det finns män, som är tillika kvinnor som sin mor, och kvinnor, som är män som sin far, ty själen har inget kön"

Så lyder en av aforismerna som drottning Christina (1626-89) skrev i tiden i Rom. Christinas resa är ett knappt timmes sceniskt verk, som inbjuder publiken till en fiktiv, med barockmusik fylld resa till Christinas sinnesteater.

...

Susanne Rydén kastar sig full-hjärtat, passionerat in i barockmusikens värld. Hon lyckas i sin sång knyta känsloimpulserna och de skira ornamenten till ett smidigt band. I all sin instrumentala karaktär är denna strålande och klara röst även ytterst rik på känslor och nyanser.

Som scengestalt är Susanne Rydén i sin fantasidräkt en vacker och ändamålsenlig teatergestalt, en kombination av styrka och poetisk skörhet.

...

Stockholms barockensemble lyckas skapa känslan av ett med stora, färggranna och pulserande känslor ljudande instrument. Dessa är kännetecken for en utomordentlig barockensemble.

Hannu-Ilari Lampila

 

Helsingin Sanomat 2006-08-22

JOSHUA RIFKIN & THE BACH ENSEMBLE
SUSANNE RYDEN soprano

Alan Cooper

23 February 2006

Mitchell Hall, Marischal College, Aberdeen

For the second landmark concert in their week’s residence with Aberdeen University Music, Joshua Rifkin and The Bach Ensemble provided Aberdeen audiences with the unique opportunity of hearing an Aria and two Cantatas by Bach, pieces which have only recently been brought back to life after centuries of oblivion. Occasionally it is not difficult to understand why some "lost" music has remained in obscurity, but the exquisite performances which we were privileged to hear on Thursday 23rd February in the Mitchell Hall were of a totally different order. These were surely among the finest music composed by one of the greatest composers. The wonderfully creative interplay of voice and instruments recalled some of the most imaginative and original music in the St. Matthew Passion.

Susanne Rydén’s exquisite soprano, startling in its sheer naturalness and beauty dominated the performance. Everything in her attack, her diction and her expressiveness was exemplary. Her delivery of the text and her feeling for the instrumental ambience of each section of the music were a revelation. It was a performance underpinned by the most remarkable instrumental playing too. The cello for instance, played by Myron Lutzke, whether in continuo or obbligato, provided a muscular rebound that lifted the entire musical texture so that its forward momentum was irresistible.

...

 

CD-recensioner

Bach Cantatas No.80, No 5, No 115 Masaaki Suzuki cond; Susanne Rydén (sop); Pascal Bertin (ct);Gerd Türk (ten); Peter Kooij(bs); Bach Collegium Japan.
BIS CD-1421(52:57)

…Maestro Suzuki has added two fine new soloists to his roster, the Swedish soprano, Susanne Rydén and the French countertenor Pascal Bertin. As always, the performances, the recording and the presentation are splendid.


Fanfare Nov/Dec-05

 

*****

Bach Cantatas 5, 80 115

Susanne Rydén , Pascal Bertin, Gerd Türk, Peter Kooij, Bach Collegium Japan/Masaaki Suzuki

This is Volume 27 in Suzuki’s series of the chorale cantatas of 1724 and 1725 in baroque performing style. Compared with Herreweghe and Koopman, I find these performances a bit sprightlier. Solo voices are clear and bright and well suited to this music. The choir of three-to-a-part, which includes the soloists as a nucleus, sings wonderfully well. The splendid acoustics of the Shoin Women’s University Chapel in Kobe further enhance the recording.

…Rydén shines with a purity of tone and a minimum of vibrato in her aria from Mache Dich, mein Geist, Bereit (115).

Anyone who loves this music played and sung in this style will be delighted with this release.

American Record Guide Nov/Dec-05

 

Barockafton höll hög klass

Filharmonikerna
Scen: Konserthuset, Stockholm, 25 november 2005
Genre: Klassiskt

Dirigent Harry Bicket, solist Susanne Rydén, sopran. Verk av Händel och Purcell

Händel, som självfallet är väsentligt mer än Messias, intar numera en naturligare plats i konsertlivet än vad som var fallet bara för några decennier sedan. Ett rejält Händelprogram, med en bit Purcell i mitten, exponerade denna vecka den unge brittiske dirigenten Harry Bicket, vilken tonat fram som en blivande Händelspecialist.
Efter en lovordad debut 2003 med Orlando på Covent Garden ledde han förra säsongen Rodelinda på Metropolitan, med Renée Fleming. Han dirigerade också Orchestra of the Age of Enlightenment på Flemings Händelskiva, och har i övrigt gjort inspelningar med bland andra Susan Graham och Lorraine Hunt-Lieberson.
Filharmonikerna var, som sig bör, nedskalade till liten special-istensemble, och tangerade överlag också kvaliteten hos en sådan. Ljus transparent klang och hög kammarprecision i både uvertyren till The Occasional Oratorio och i Concerto nr 11, A-dur, av de
tolv mästerliga Concerto grossi op 6. Propert men livfullt och rörligt dirigerat av Bicket som nyanserade dynamiken med fingertopps-känsla, emellanåt skimrade här, liksom i Purcells Kung Arthur, orkesterklangen som solbelyst dagg i ett spindelnät.

Sopranen och tidig-musik-specialisten Susanne Rydén framträdde endast på torsdagen. Hon har turnerat i Sverige med det lyckade projektet Christinas resa, som i år och nästa år utsträckts till en Europaturné. I maj i år hade hon framgång som Meleagro i Händels opera Atalanta vid Händelfestspelen i Göttingen.
Med sin behagliga sopran matchar Rydén mindre ensembler perfekt och hanterade de vokala partierna i konsertens Purcellavdelning, en svit och arior ur semioperan King Arthur, med finess. Skön kraft, virtuositet och älskvärdhet utvecklade hon i vokalstämman i Händels motett Silete venti.

...

LARS HEDBLAD
SvD,


Atalanta – Philharmonias best

"After years of opening nearly every seaon with a Handel oratorio, Music director Nicholas McGegan and the Philharmonia Baroque Orchestra have begun their 25th anniversary season with an opera – the composer’s rarely heard "Atalanta" – and the results are magnificent.

Soprano Susanne Rydén brought a strange and irresistible vocal tone – piercing, layered and slightly glassy – together with impeccable precision to the castrato role of Meleagro, Atalanta’s betrothed. The score calls for not just one but two duets for the principals – a rarity in Baroque opera – and the two singers joined forces in sweet harmony."


San Fransisco Cronicle, 14th September, 2005

 

 

ATALANTA

 

Internationale Händel-Festspiele in Göttingen

"Dominique Labelle (sopran) in der Titelrolle erwies sich zusammen mit der schwedieschen Sopranistin Susanne Rydén als Traumbesetzung."

Hamburger Abendblatt, Hamburg 2005-05-18

***

"Susanne Rydén als Meleagro begeisterte schon mit dem ersten anschwellenden Ton von "Care Selve" und zeigte sich den schwierigsten Koloraturen gewachsen."

Orpheus 9+10 2005

***

"Susanne Rydén gläntzte in den Wahnsinns-Koloraturen aus Vivaldis Oper "Montezuma."

Göttinger Tagesblatt 2005-05-17

 

Barockkonsert

Sångsolist Susanne Rydén

Vadstena-akademiens operaorkester på tidstrogna instrument

"Inom den tidiga musiken och barockmusikens domäner framstår Susanne Rydén alltmer som en av landets främsta solister och pedagoger. Denna vecka har hon lett en kurs i Vadstena, just kring utförandet av äldre tiders musik. I samband med den hlls i onsdags en konsert i stora rikssalen på slottet.

Susanne Rydén imponerade i solokadenser med fina utsmyckningar. Det fanns även ett lugn och en scennärvaro i hela framförandet som gjorde intryck. Ariorna ur Händels operor "Rinaldo och "Atalanta" var nog annars det som den mångtaliga publiken mest uppskattade. Speciellt den kända "Lascia ch’io pianga" som togs om i ett andäktigt extranummer. Här föll Almirenas vackra, vemodiga melodi i tunga steg och djupa suckar. Det blev en utdragen, subtil och mycket känslosam tolkning av en av barockoperans höjdpunkter."


Östgöta Correspondenten 29 juli 2005

 

Orpheus och Euridike, Ystadoperan juli 2004

 

Euridices återupplivning börjar som en harmlös blindbockslek, men blir snabbt allvar. Här förs de yttre idéerna tillbaka till fördel för de psykologiska spänningarna mellan det äkta paret, först och främst tack vare den nerv och inspiration som utgår från Susanne Rydén.

Här är inte enbart en fast, klar och stilsäkert förd sopran, men också en stark uttrycksfullhet som kryper långt in i både språk (föreställningens tydligaste) , klang och kropp som verkar ha smittats av på både regissör och partner. Hon är Euridice, den älskande, saknande, rasande, förtvivlade döende – en stark kvinna, som tvingar sin man till räkenskap.

Och när hon med arian "Che fiero momento" långsamt kliver upp på långbordet, som i en utdragen glidande rörelser för henne fram mot döden i makens armar, har lidande och stilisering blivit en enhet, som också hennes medspelare hittar in i. (Politikken, Köpenhamn)

 

Susanne Rydén utstrålar den moderna, självständiga kvinnans krav på att synas och bejakas (Svenska Dagbladet)

 

Rydén har såväl en fin stämma som en tydlig diktion, och hennes temperamentsfulla utbrott utgör en stark kontrast mot Bellinis agerande (Dagens Nyheter)

 

 

From a concert with Philharmonia Baroque Orchestra conducted by Nicolas Mc Gegan

"Of the five vocal soloists, only soprano Susanne Rydén, in a luminous performance, brought the necessary luster and clarity to her assignment"

(San Fransisco Cronicle April 19, 2004)

 

The Swedish soprano Susanne Rydén, convinced with great expression in an unmannered, but colourful and varied sound, in the Handel Cantata "Tu fedel? Tu costante?" as well as in the arias from "Giulio Cesare" and "Alcina".

One can easily picture her various expressive and dramatic qualities on the opera stage."

(Fuldaer Zeitung December 16 2003)

 

Von Traumstätten und Phantsiewelten
DIE WELT 5.8.2003
Jubel auf dem grünen Hügel des Nordens

....Das Motto "Von Traumstätten und Phantasiewelten" brachte die Musik der Kulturmetropolen Venedig, Paris und Budapest an die Elbe.
Zur Belohnung gab's zum Festivalschluss reines barockes Glück: Susanne Rydén sang Kantaten von Clérambault und Rameau mit der geläufigen Gurgel der Barockexpertin und mit jenem instrumental geführtem reinen und geraden Sopranton, der die Klangrede der Alten Musik zum Ereignis werden ließ. Mit dem Opernpasticcio "Satyrn in Arkadien", in dem Telemann eigene Werke mit Musiken seiner Kollegen Erlebach, Keiser und Reincken amalgamierte, begeisterte Susanne Rydén selbst hartgesottene Opernfreunde...

Landeszeitung 5.8.03


Abschlusskonzert der 58. Sommerlichen Musiktage Hitzacker

Trotz dieser famosen Musiker wäre der Abend wohl doch recht akademisch geraten, wenn da nicht Susanne Ryden gewesen wäre: eine begnadete Koloratur-Sopranistin. In präziser Diktion lehrte sie, dass Französisch eine durchaus kantable Sprache ist - und wo die Wurzeln des Chanson zu finden sind. Viel Beifall wurde mit einer französischen Ariebelohnt.

Norra Västerbotten 2003-09-23

Vilken operafest!

"En färgsprakande operafest" - Konsert

Vi befinner oss i operans barndom, när 1600-talet var gammalt och 1700-talet ännu ungt. När ord som potpurri, "the best of" och "greatest hits" näppeligen brukades i musiksammanhang.

Men det är just vad "En färgsprakande operafest" med sopranen Susanne Rydén, countertenoren Mikael Bellini och Stockholms Barockensemble är. Ett potpurri, ett litet smakprov på några av den tidiga operakonstens mästare: den tämligen okände engelsmannen John Blow, hans betydligt mer namnkunniga landsmän Henry Purcell och Georg Friedrich Händel (om man nu väljer att ebtrakta honom som engelsman), tysken Christoph Willibald Gluck och italienaren Claudio Monteverdi.
...
Själv brukar jag ha en rätt kylig inställning till dylika spektakel...

men här befinner vi oss på en helt annan nivå, även om det handlar om ett operapotpurri. Ordet, och omdömet, världsklass brukar jag vara tämligen sparsam med, för vad ska man ta till sedan? Men den här gången måste jag plocka fram det, damma av det och bruka det. Världsklass var ordet!

 

Kristallklar intonation

Konsert, Olaus Petri kyrka, Örebro 2003-05-11

Våren 2001 väckte the Royal Academy of Music i London sensation med meddelandet att man i bibiotekets gömmor funnit ett dittills okänt verk av Händel: "Gloria" förmodligen tillkommit omkring 1707m under kompositörens första år i Italien.

 

Susanne Rydéns framförande kan mäta sig med Emma Kirkbys cd-inspelning tillsammans med Royal Academy of Music Broque Orchestra. Men så är också Susanne Rydén en av Sveriges främsta barocksopraner. Hon tolkade den vackra solostämman med kristallklar intonation. Hennes röst bildar en sällsam legering av kysk svalka och expansiv sensualism; den kan vara både skarpt konturerad och flödande mjuk.

 

Music Reviews, USA - Classical music - Part 30 -
music for The Christmas Season - November2001

Performance: ***** (extraordinary)
sonics: ***** (extraordinary)

This attractively packaged CD, distributed by Allegro imports, offers thirteen beautyful baroque selections thats together recount story of Christmas. Composed in various parts of Germany in the 17th century, the works are performed by the gifted Swedish soprano Susanne Ryden and baroque Violinist Annegret Siedel's fine Bell'Arte Salzburg original instrument ensemble.

For the record, Susanne Ryden, who has performed with such early music greats as Christopher Hogwood, Renè Jacobs and Joshua Rifkin, Nicolas Mc Gegan and Roy Goodman, has a winning, clear soprano voice, that she employs with consummate ease and skill. The results, when backed and interspersed with instrumental playing of the first rank, make for a delightful listening experience......
Highly recommended.

 

"Succéartat mottagande av Strozziskivan!"

Recensionerna är översvallande:


"Pick of the month"
In a whirl of its own!
The extravagant vocal music of Italian Barbara Strozzi proves a revelation in this new release!

Susanne Rydén and Musica Fiorita offers the perfect introduction to Strozzi's work. Brief, humorous arias such as the flamboyant 'Begl'occhi bel seno' alternate with more substantial cantate e lamenti where Strozzi merges recitative and arioso into a fluent, songlike stream...
Rydén limpid yet ardent, brilliantly animates Strozzi's union of extravagant expression and precise formal control. A magical release!

BBC Music Magazine

Susanne Rydén's flexible voice copes admirably with Strozzi's considerable demands, including the extraordinary oriental inflections of Lagrime mie.

Daily Telegraph

"This new disc of cantatas, arias and laments by Barbara Strozzi positively demands your complete attention. You can tell from the very first minute of the first track that there is something extraordinary happening here...The performances here are utterly captivating. Susanne Ryden has a wonderfully pure but sensual voice and a fine declamatory manner. (Her expressive use of hoarse chest voice at the end of 'L'Eraclito amoroso' is extraordinary). The continuo realizations are resourceful and through changes of instrument help delineate the sectional structure and emotional contours of the longer cantatas such as Sino all morte mi protesto. In a word: gorgeous."

International Record Review

"In the recording Barbara Strozzi: Cantatas, soprano Susan Ryden is in complete control of the arcane rhetorical mannerisms now considered essential to the sympathetic performance of this genre. Music Fiorita accompanies her on baroque strings."

Pulse!



TOPP